Sida:Familjen Elliot.djvu/215

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

— 209 —

af oss måste genast resa: Carl, hvem af oss skall göra det?”

Carl förklarade att han ville blifva qvar. Han skulle minst besvära Harvills; men han kunde icke förmå sig att lemna sin syster, som sväfvade emellan lif och död. Henriette tänkte på samma sätt; emellertid förändrade Carl och Wentworth hennes tankar, då de bevisade henne, att hon ej kunde göra Lovisa någon nytta så länge hon befann sig i detta känslolösa tillstånd, att hennes första pligt vore att skynda till sin mor och bjuda till att lindra hennes sorg; om hon icke såg någondera af sina döttrar, skulle hon bringas till en förtviflan, som kunde kosta henne lifvet. Henriette, som ej kunde se sin syster utan att smälta i tårar, medgaf slutligen, att hon mera skadade än gagnade henne, att hon skulle oroa sig öfver sina föräldrar, och att det vore bäst att genast resa till dem, och återkomma till sin syster, då hon bättre vore i stånd att sköta henne.

Under denna öfverläggning hade Alice varit inne hos Lovisa; hon kom nu till dem; dörren till det rum der de voro samlade stod öppen, och hon hörde följande. Det var Wentworth som talade:

”Det är då afgjordt, Musgrove, att ni blir qvar här och att jag följer er syster Henriette hem,