barnsköterskan; hon var nu der den enda af begge husens talrika innevånare, af denna så glada samling, som genom en händelse blifvit försatt i bedröfvelse. På dessa ställen rådde nu ensligheten. Men Lovisa blir frisk, och glädjen skall snart återvända lifligare än den var före denna olyckshändelse, hvilken skulle medföra följder som hon alltför sannolikt anade. Denna unga persons olycka, som kapten Wentworth tillskref sig, hade mycket ökat det intresse hon redan förut hade väckt hos honom, och skall visserligen bestämma honom att gifta sig med henne, då hon blir frisk. — Ännu några månader, och dessa ensliga rum blifva åter bebodda; man skall i dem fira tvenne makars förening, som älska hvarandra med passion. Här skall man vara så lycklig och nöjd som jag kunnat vara, tänkte Alice, och mina relationer med familjen öka blott mitt straff: alltid tvungen att förställa mig, att sorgfälligt dölja de känslor som trycka mitt hjerta. . . . Men nej, nej; då detta band är knutet, och måtte det snart ske! så är jag ganska öfvertygad att Lovisas man skall blifva mig en ganska likgiltig varelse, hvars sällhet jag önskar liksom alla andras, och emedan jag tror, att han förtjenar den.
Hon hade ett par timmars ledighet att öfverlemna sig åt sina betraktelser, som slutligen blefvo lika
