och utan att vara någon trollkarl, kan man förutsäga hvad som skall hända; han är alltid med henne, han lefver med familjen, och det blir snart en dubbel förbindelse, det ser man tydligt: det är dessutom en ganska vacker karl, och man säger, att han skall vara ganska älskvärd.
Han är rätt bra, sade den första, och min vän, miss Atkinson, som för några dagar sedan ätit middag tillsammans med honom hos Wallises, säger, att det är den behagligaste kavaljer, hon någonsin har träffat.
Miss Alice blir lycklig; hon förtjenar det; hon är fullkomligt älskvärd och god. — Hon är äfven ganska vacker, det försäkrar jag er; betrakta henne noga; hon har hvarken sin systers bländande hy eller hennes regelbundna anletsdrag; men hon har så mycket behag, så mycket uttryck i sitt ansigte, en så ljuf blick! Jag vet, att man i familjen talar litet om Alice; men jag förklarar, att hon bebagar mig mycket mer än Elisabeth! Mig också, och mig äfven, var den allmänna rösten: endast Wentworth bibehöll en djup tystnad.
”De kunna icke jemnföras, tillade en af fruntimmerna; men de flesta karlar föredraga det
