— 28 —
med denna flyttning: Elisabeth hade, sedan någon tid tillbaka, ingått en förbindelse, som högeligen misshagade lady Russel och den hon önskade kunna afbryta; det var med mistriss Clay, Shepherds dotter, som, efter ett oförsigtigt och olyckligt giftermål hade, sedan hon mist sin man, återkommit till sin far med tvenne barn, frukten af detta äktenskap. Den unga enkan som, lindrigast sagt, var ganska lättsinnig, behagsjuk, intagande, inöfvad i konsten att göra sig behaglig för dem, som hon behöfde fånga, hade så vunnit miss Elliot, att hon oaktadt allt hvad lady Russel kunnat säga henne om det opassande af en sådan förbindelse, trotts sitt högmod hade gjort henne till sin förtrogna vän, eller rättare sagt sitt trägna sällskap; ty Elisabeth var likaså litet en sann vän som mistriss Clay, men den sistnämda ställde sig så väl, och smickrade så både fadren och hans älskade dotter, att hon hade vistats någon tid vid Kellinch-Hall, till lady Russels stora missnöje. Det var icke första gången, som detta fruntimmer var i tillfälle att se sitt ringa inflytande på Elisabeth, hon förmådde ingen ting öfver henne, och hade aldrig kunnat erhålla annat än de yttre hedersbetygelserna. Hvart år hade den goda ladyn gjort allt hvad hon kunnat, på det Alice skulle få följa med till London,
