Sida:Farmor och vår Herre 1934.djvu/100

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

96

orrar och ovett och krävde bekännelse. Han sa bara: Ska jag ha smörj för Gabriel?

Hon blev stillsam, stack händerna under förklädet och gick till sina sysslor. Hon var inte riktigt säker på sig själv och höll sig undan. Men olyckan ville att hon mötte flickan i gången mellan köket och salen. Där hängde en mattpiskare på väggen, hon fick den i handen och utdelade några slag. Flickan sa inte ett knyst. Hon följde henne in i jungfrukammaren och förbjöd henne att säga någonting åt Gabriel. Flickan nickade.

Följande morgon skickade hon flickan till Sanna, tidigt och i all hemlighet. Själv stängde hon sig inne på kontoret, ville inte möta Gabriel den dagen. Men rätt vad det var, fick hon se honom i trädgården: han stod vid grinden och pumpade luft i en cykelring. Hon öppnade fönstret och ropade på honom. Han såg upp men svarade icke och rörde sig inte ur fläcken utan fortsatte att pumpa. När det var gjort, steg han fram till fönstret. Han sa: Jag cyklar ut till Sanna och stannar några dar. Har mor något bud till Signe, så kan jag framföra.

Hon skakade på huvudet och drog sig in i rummet.

Till den grad kände hon sig maktlös och hjälplös och rådlös, att hon sökte stöd hos Jonathan. Det hade väl aldrig hänt förr. Han lyssnade uppmärksamt och ackompanjerade hennes förklaringar med sina vanliga gester. Men när han nu skulle säga sin mening, började han hicka och snyfta. Det var inte saken, som oroade honom: den skulle han nog reda upp på ett fullt korrekt sätt. Men han var överväldigad och gråtlycklig över det stora förtroende, hon visade honom. Och han lät spänna för landån och körde som en mycket viktig person till Sanna.

Det tog några dar att reda ut saken. När han vände tillbaka, medförde han Gabriel och det såg ju ut som en seger. Men hans. första ord tydde snarare på nederlag; han sa:

Enligt min åsikt, kära Agnes, bör de gifta sig; i betraktande av att de gått så långt, att de höra gifta sig.