Hoppa till innehållet

Sida:Fasans dal 1915.djvu/117

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 117 —

— Tillåt mig säga, hr ordförande, inföll en av de äldre bröderna, att jag har hört Birdy Edwards omnämnas som den mest framstående mannen inom den kår han tillhör.

— Är det någon som känner honom till utseendet? frågade Mc Ginty.

— Ja, sade Mc Murdo, det gör jag.

Ett sorl av förvåning gick genom salen.

— Jag tror, att vi ha honom i klämman, fortfor han med ett triumferande leende. Om vi handla snabbt och klokt, kunna vi avvärja detta. Om jag kan räkna på ert förtroende och er hjälp, ha vi föga att frukta.

— Vad ha vi att frukta i alla händelser? Vad vet han om våra angelägenheter?

— Det kunde ni säga, kommunalråd, om alla vore så orubbliga som ni. Men denne man har ett starkt ryggstöd i kapitalisterna. Tror ni inte att det bland alla våra loger kan finnas en svag broder, som kan köpas? Han kan lära känna våra hemligheter — känner dem kanhända redan. Det finns endast en säker kur.

— Att han aldrig lämnar dalen, sade Baldwin.

Mc Murdo nickade.

— Ni har rätt, broder Baldwin, sade han. Ni och jag ha haft våra misshälligheter, men nu sade ni ett sant ord.

— Var är han då? Var skola vi få tag på honom?