Sida:Fasans dal 1915.djvu/125

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

— 125 —

också först skola slita hjärtat ur honom. Tycktes han vädra snaran?

Mc Murdo skrattade.

— Jag tog honom allt på hans svaga sida, sade han. Kan han få spår på Strövarna, är han färdig att följa det spåret ända ned i avgrunden, Jag tog emot hans pengar, sade Mc Murdo och drog grinande fram en sedelbunt, och lika mycket till ger han mig, sedan han sett alla mina papper.

— Vilka papper?

— Några papper finns det inte. Men jag proppade honom full med stadgar och ordensregler och ledamotsformulär. Han ämnar gå till grund och botten med det hela, innan han reser härifrån.

— Däri gör han ganska rätt, sade Mc Ginty bistert. Frågade han inte, varför ni ej tagit papperen med er?

— Hur skulle väl jag kunnat gå och bära på sådant, jag, en misstänkt man, som samma dag blivit tilltalad av kapten Marwin vid stationen!

— Ja, det var sant, det hörde jag, sade Mc Ginty. Den tyngsta delen av den här saken kommer nog att vila på er. Vi kunde kasta ned honom i något gammalt schakt sedan vi gjort slut på honom, men hur vi än bete oss, kunna vi inte komma ifrån den där mannen som bodde vid Hobsons Patch och som ni besökt i dag.