— 68 —
merrop följde. Gråhårsmannen låg framstupa och ett halvt dussin käppar bearbetade hans rygg. Han vred sig och de långa, magra benen skälvde under slagen. De andra upphörde så småningom, men Baldwin angrep ivrigt mannens huvud, som denne förgäves sökte skydda med armarna. Hans vita hår var sölat av blod. Baldwin böjde sig fortfarande över sitt offer och satte in ett kort slag var helst han kom åt, men helt plötsligt kom Mc Murdo rusande uppför trappan och knuffade undan honom.
— Ni dödar ju mannen, sade han. Så sluta då!
Baldwin såg helt förvånad upp.
— Vad f-n vill ni! skrek han. Vad har ni med det här att göra — ni är ju ny i logen? Tillbaka! Han lyfte käppen, men Mc Murdo hade fått upp sin pistol ur höftfickan.
— Vik tillbaka själv! röt han. Jag skjuter er i ansiktet, om ni rör mig. Vad logen beträffar, var det ju kårmästarens befallning att mannen icke fick dödas — och vad gör ni nu annat än dödar honom?
— Det är sant, anmärkte en av de andra.
— Skynda er, allt vad ni orkar! ropade mannen nedifrån. Det börjar lysa i alla fönstren, och inom fem minuter ha vi hela staden här.
Det hördes verkligen rop utifrån gatan, och en liten skara sättare och tryckare hade samlats nere i hallen och beredde sig til hand-