Sida:Fasans dal 1915.djvu/74

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 74 —

Kallar det brott! upprepade Morris med rösten skälvande av lidelse. Ni har sett föga av det, om ni kan kalla det något annat. Var det brott när i går afton en man, gammal nog att vara er far, blev misshandlad så att blodet dröp från hans vita hår? Var det brott, eller vad kallar ni det?

— Somliga skulle kalla det krig, sade Mc Murdo, krig mellan två klasser, som sökte övermanna varandra.

— Var er uppfattning densamma, när ni anslöt er till Frimannasamfundet i Chicago!

— Nej, jag måste säga, att det var den icke.

— Den var icke heller min, när jag blev ledamot av logen i Filadelfia. Det var helt enkelt en andelsklubb, där man träffade sina kamrater. Sedan fick jag höra talas om det här stället — förbannad vare den stund när det namnet första gången träffade mina öron! — och jag kom hit för att förbättra min ställning! Min Gud! Att förbättra min ställning! Jag hade min hustru och tre barn med mig. Jag startade en manufakturhandel vid Market Square, och det gick mycket bra. Det hade kommit ut, att jag var frimannabroder, och jag tvingades att gå in i den lokala logen, alldeles som ni i går kväll. Jag bär skammens brännmärke på min underarm och ett än sämre märke på mitt hjärta. Jag fann mig stå under en svart skurks kommando och in-