Hoppa till innehållet

Sida:Fasans dal 1915.djvu/8

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 8 —

över och satte sig helt nära den unge lingen samt räckte honom handen.

— Lägg dit er, sade han.

En handtryckning växlades dem emellan.

— Jag ser att ni talar sanning. Men det är alltid bäst att förvissa sig.

Han lyfte sin högra hand till sitt högra ögonbryn. Resenären lyfte ögonblickligen sin vänstra hand till sitt vänstra ögonbryn.

— Mörka nätter äro ruskiga, sade arbetaren:

— Ja, för främlingar stadda på resa, svarade den andre.

— Det är tillräckligt. Jag är broder Scanlan, logen 341, Vermissadalen, Det gläder mig att se er här i trakten.

— Tack, tack. Jag är broder John Mc Murdo, logen 29, Chicago. Kårmästaren heter J. H. Scott. Men det var tur för mig att så snart träffa en ordensbroder,

— Det är godt om oss här i grannskapet. Denna orden är ingenstädes inom Förenta staterna i ett mera blomstrande skick än just här i Vermissadalen. Men vi hålla nog till godo med sådana pojkar som er. Jag kan inte begripa att en pigg karl som ni inte finner arbete i Chicago.

— Jag hade allt godt om arbete, sade Mc Murdo.

— Varför stannade ni då inte kvar?