Den andre Lärdommen dett a är:
At många finnas i Werlden här,
Som sina Söner vthom Land
Sända, them föga til stoor mon.
Ty som the oförfarne äre,
Göra the hwadh som the begäre;
Tå äre the från Fadrens Aga,
Följa så hwadh them hälst behagar.
Wil någen them i Saaken råda,
Hoot och Slagh moste han förmoda.
Sielfwe äre the nogh wijse och snälla,
Och andre för Narrar och Gäckar hålla.
De begynna wäl, men lyckta illa,
Så högt månde the sigh inbilla!
Och emädan som the och icke äre
Grundade i Religion och Lära,
Kunne the snart förförde blifwa,
Och fördärfwas til Siäl och Lijfwe.
Derföre han skal grant betrachta,
Som sine Söner sända acktar
Til främmande Land, at the ther icke
Komma vthi Orådh och Olycka.
Och gåår thet wäl, när som een Man
Them följer, som them rätta kan,
Och kan medh Myndigheet them straffa,
Om the skulle någet gott skaffa.
Och skal ingen nu tänkia här,
At wandra olofligit är;
Ty ther aff kan man wist bekomma,
Tusendt Nyttor, Frögder och Fromma:
Theraff läres Förfaarenheet,
Sampt Seeder, Språk och Höfligheet.
