Sida:Filius Prodigus Seu Imperitus Peregrinans-1645.djvu/39

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


Ac.Edher Konst må jagh sannerligh
Berömma, den j subtiligh
Vthföre på itt ståtligt sät,
Nu seer jagh hwem som Danser nätt.
Jacq.Litet år thet som j ha sedt,
Jagh har ey än min Konst ehr tedt,
Doch törss jagh thet wäll säya frijt,
Bättre Danse ey Monsieur Brijt.
Ac.Men jagh will nu gerna weeta fåå,
Hwad j om Månen begära må?
Jacq.Jagh tager icke ringare
Om Månen än Rijkzdaler tre.
Ac.J fåå det som j här begära,
Jagh skall strax helfften contentera.
Jacq.Gudh signe ehr min Edle Herz
Min tienst ehr altijdh beredt är,
I Morgon strax när Nyjo slår,
Ehr täckes på mina Skola gå.
Ac.Ja, Ja, jagh skall det ey försumma,
Vthan på sagden Timme komma.
Far wäll Mäster i medler tijdh,
Jacq.Far wäll Monsieur, Gudh ware ehr blijdh.
Ac.Det war försan ey illakt köp,
Som jagh medh den Mästaren slöt,
Ty så wijdt som jagh förstå kan,
Är han sannerligh een braff Man,
Som hafwer sin Konst tappert lärdt,
Han är förwist stoor beröm werdt.
Altså kan jagh innan kort tijdh
Lära den Konst, medh största ijdh.
O huru tå jagh kommer heem,
Migh skall gifwas itt stoort beröm!