Niss.O stalbröder, käre hwadh är nu thet,
Må thet icke wara een stadigheet?
See han som skulle mäster blifwa,
Och allom öfwer Nacken klifwa;
See nu så hastigt stadnar han,
Der skal man see een stadigh man.
Men lät honom til Franckerijk fijkia,
Der får han sine komhär och lijkar.
Lagom oss nu til föliom honom medh,
Hwadh han beställer kommer oss ey wed.
Actista III.
NV j reesan til Franckerijke,
Haar Acolastus denne lycka:
Först råker han, hoop medh een Werd,
Som honom wäl gäckar medh flärdh.
Sedan faller han i Röfware händer,
Som taga ifrå honom Guld och Kläder.
Tå han nu kommer bårt tijt han will,
Geer han sigh medh Dublare i speel,
Som honom göra Penningar qwitt,
Lefwa ock altijdh på hans Pung fritt.
Tå hans Pojkar alt thetta förnimma,
Hans Faders ord the honom påminna.
Men han wredgas och slår them hårdt,
At the frå honom löpa bort.
Detta är thenna actens summa,
Nu hörer til j allesammans.
Actus III. Scena I.
Acolast. Jösse. Hospes.
Ac.VThaff reesan jagh mödder är,
Önskar hafwa Härbärge här,
Der jagh nu kunde hwijla migh,
Och dricka een drick lusteligh.
