| N:o 51. | FINLANDS | 1878. |
| ALLMÄNNA TIDNING | ||
|
Utdelas i Helsingfors hvarje helgfri dag kl. 4 e. m. i de officiela tidningarnas kontor, Kyrkogatan 14; i landsorten å resp. postkontor. — Pris för hel årgång 12 mark, för half årgång 6 mark, för tre månader 3 mark finskt mynt, postarvodet oberäknadt. Lösnummer à 15 penni säljas i tidningskontoret. |
Fredagen den 1 Mars. |
Kungörelser och annonser emottagas i de officiela tidningarnas kontor från kl. 11 f. m. till 2 e. m. och från 4 till 6 e. m. Annons priset är 10 penni per rad af vidpass 40 bokstäfver. Tidningens byrå: Kyrkogatan 14. |
Officiela Afdelningen.
Finlands Banks ställning den 31 Januari 1878.
| Aktiva. | |||
| Metallisk valuta för sedelutgifning: | Mark p:i. | ||
| Metallisk kassa: | |||
| ryskt och utländskt guldmynt | 8,874,210: 2. | ||
| omyntadt guld | 7,360,332:54. | ||
| hos myntverket innestående | 93,395:93. | ||
| silfver i plants | 3,965,239:71. | 20,293,178:20. | |
| Statspapper och obligat. å utländskt mynt | 11,034,458:18. | ||
| Fordringar hos bankens ombud i utlandet | 4,751,997:31. | 36,079,633:69. | |
| Utestående fordringar: | |||
| Vexlar å finskt mynt portfölj | 15,787,524:64. | ||
| Hypotekslån | 9,727,736:10. | ||
| Primitiva lån | 2,662,462: 5. | ||
| På kassakreditiv utestående | 2,704,860:44. | ||
| Vexlar å utländskt mynt i portfölj | 575,721:74. | ||
| Banksedlar, vexlar och kontokurantfordringar i ryskt mynt | 172,818:62. | 31,631,123:59. | |
| Öfriga tillgångar: | |||
| Silfver i plants | 314,082:19. | ||
| Silfver myntadt | 5,649,646:50. | ||
| Kopparmynt | 198,857:64. | ||
| Statspapper och obligationer å finskt mynt | 11,040:— | 6,173,626:33. | |
| Förskotter | 1,714: 13. | ||
| Diverse räkningar | 433,715:73. | ||
| Bankhusbyggnaden | 24,415: 66. | 6,633,471: 85. | |
| Summa | 74,344,229:13. | ||
| Passiva. | |||
| Mark p:i. | |||
| Sedelstock: | |||
| utelöpande sedlar | 43,615,685:— | ||
| utelöpande postremissvexlar | 388,277:48. | ||
| utelöpande invisningar på kontoret i S:t Petersburg | 1,110,396:99. | 1,498,674:47. | |
| innestående å upp- och afskrifningsräkning | 4,258,575:— | ||
| d:o å depositionsräkning | 2,509:76. | 4,261,084:76. | |
| å deponerade vexlar inkasseradet | 2,087:72. | ||
| af aunuiteterna å 1874 års finska jernvägslån innestående | 141,280:81. | ||
| för utelöpande interimsqvittens å d:o d:o jemte ränta | 355:20. | 141,636: 1. | 49,519,167:96. |
| Låneförskott af finska statsverket på 50 års amortering | 3,960,000:— | ||
| Grundfond | 6,000,000:— | ||
| Reservfond | 9,000,000:— | ||
| Odisponerade vinstmedel | 5,865,061:17. | 20,865,061:17. | |
| Anm. På beviljade kassakreditiv innestår ett olyftadt belopp af Fm | 1,729,216:54. | ||
| och Bankens obegagnade sedelutgifningsrätt uppgår till | 4,831,249:19. | ||
| Summa | 74,344,229:13. | ||
| Helsingfors af Direktionen för Finlands Bank, den 28 Februari 1878. | |||
| G. von TROIL. | |||
| E. LINDEBÄCK. | EUG. WALLENIUS. f:d. | ||
| F. Stenius f:d. | |||
Från Finansexpeditionen i Kejserliga Senaten.
Inlösta donationslägenheter. På derom gjord underdånig framställning, har Hans Kejserliga Majestät funnit godt tillåta inlösen för statsverkets räkning af landthandlanden Johan Päsäs, vicekronolänsmannen Anders Päsös samt bönderne Abel och Josef Waltonens egande donationslägenheter i Hiitola socken, om 40 11⁄12 dels, 8 11⁄112 dels och 1 1⁄2 arviorubel, emot en betingad köpeskilling af tillsammans etthundra nittiosextusen tvåhundra tio mark fyratioen penni.
Från Ecklesiastikexpeditionen i Kejserliga Senaten.
Bidrag till folkskola. På derom af Skolöverstyrelsen gjord underdånig framställning har Kejserliga Senaten den 21 nyssförlidne februari bifallit dertill, att det åt privatlärarinnan Fanny Mohell genom nådig resolution den 26 oktober 1876 för upprätthållande af en småbarnsskola i Hangö beviljade statsbidrag af 600 mark för året fortfarande må utbetalas intill utgången af år 1880 samt för folkskolinrättningen i Hangö stad ur de af landets Ständer för sådant ändamål beviljade medel anslagit 1,200 mark om året, att, räknadt från den tid en högre folkskola derstädes trädt i verksamhet och sålänge folkskolinrättningen behörigen vidmakthålles, på skoldirektionens reqvisition, qvartalsvis utbetalas från Nylands län.
Från Civilexpeditionen i Kejserliga Senaten.
Stenbrytning för gatläggniogen i S:t Petersburg. Under den 26 (14) juni 1877 har för tiden Generalguvernören i landet förmält att Ministern för inrikes ärendena i S:t Petersburg underrättat Ministerstatssekreteraren för Finland derom att Hans Kejserliga Majestät i Nåder anbefallt upptagandet till pröfning af frågan om gatläggningens i S:t Petersburg verkställande med granitsten, för anskaffandet af hvilken fångar borde användas, samt att finsk granit befunnits vara för ändamålet lämpligast, äfvensom att Inrikes Ministern anhållit att, i afseende å underdånig föredragning hos Hans Kejserliga Majestät, få emottaga uppgift huruvida samt, på hvilka grunder granit kunde inom Finland erhållas och huru stort antal fångar finge vid stenbrytningen användas.
Sedan Guvernören i Wiborgs län, på grund af Kejserliga Senatens befallning att inkomma med nödig ansedd upplysning i ärendet, anmält att granitsten i större utsträckning funnes, utom å enskilda personers ägor i länet, äfven å kronan tillhöriga Sommarö klippö i Wekkelaks socken, Tuppuransaari holme i S:t Johannes socken samt Ruhkamo i Ladoga sjö belägna holme i Salmis socken, alla inom Wiborgs län, har Bergstyrelsen, i anledning af meddelad befallning att låta genom sakkunnig person anställa undersökning å förenämnda tre holmar samt sedermera med utredning inkomma, inberättat att den anbefallda undersökningen verkstälts å Sommarö och Tuppuransaari, men, i anseende till den dåmera inträdda sena årstiden och de smärre farkoster, som vid färder i Ladoga begagnades, icke kunnat försiggå å Ruhkamo, äfvensom af Bergstyrelsen tillika insändts den öfver förberörda undersökning aflåtna berättelse, sålydande:
«Till Herr Intendenten för Bergsstyrelsen!
På grund af Herr Intendentens, i skrifvelse af den 29 november detta år N:o 204, anmodan att, jemlikt Civil Expeditionens i Kejserliga Senaten för Finland föreskrift, utreda huruvida och under hvilka förhållanden granit, lämplig till gatsten i S:t Petersburg, förefinnes å Sommarö, Tuppuransaari och Ruhkamo holmar i Wiborgs län, har jag besökt de två förstnämnde af förbemälde holmar. Men då årstiden allaredan var så långt framskriden, att, vid ankomsten till Wiborg, ett lätt snötäcke betäckte marken och smärre vikar voro isbelagda samt således Ruhkamo holme inom Salmis socken i Ladoga icke skulle kunna, med der förekommande små farkoster, besökas, så måste dess undersökning lemnas tillsvidare beroende.
Öfver den verkställda undersökningens resultat får jag härmed ödmjukast afgifva följande utlåtande:
Sommarö.
Sommarö är en liten klippholme ute i finska viken, 3 mil från fasta landet, 4 mil öster om Högland och 14 mil från S:t Petersburg. Dess längd i O. V. är 2,600 fot och öfver östra udden är den 1,000 fot bred. Utan all vegetation består den, med undantag af några rullstenslager helt och hållet af felsit porfyr, deri porfyrstrukturen betingas af utkristalliserad feltspat, såsom allt tydligt kan iakttagas på åtföljande stuffer. Bergartens hårdhet är omkring 6l/2 i vanlig skala, deri 10 motsvarar diamant och 3 kalksten. I holmens östra del är grundmassan något mörkare af inmängd horn-blende, åt vester deremot ljusare och bättre spjelkbar af rödbrun färg. Sommarö porfyren har stor likhet med de två porfyrvarieteterna på Högland och specifika vigten vore således 2,75, samt 1 kub. famn fast klyft skulle väga 365 centner. Genom sin täta textur är stenen fast och seg, men spjelker i obestämd riktning och kan således tuktas. I dagen är berget mycket förklyftadt, så att dynamit, som tillåter sprängning utan packning i borrhålen, här är vida användbarare än krut.
Någon affattad karta öfver Sommarö finnes ej å landtmäteriöfverstyrelsen. Efter längdmätning af några dimensioner har jag emellertid uppgjordt närslutne karta, hvilken icke är fullkomligt exakt, men dock i väsendtliga delar rigtig. Å densamma äro de höjdpunkter insatta, hvilka i fot öfver hafvet, bestämdes med en nivelleringsspegel. Tages medelhöjden och beräknas höjderna sådana de framstå för ögat, kan kubikinnehållet af åtkomlig klyft uppskattas till 62,200 kub. famn fördelade å terränger på sätt kartan utvisar. Trakten omkring en på holmen uppförd fyr med dertill hörande byggnader och en liten grekisk-rysk begrafningsplats har från beräkningen uteslutits.
I följd af holmens sterila natur lider densamma brist på dricks väften.
Tvenne vikar bilda goda hamnar vid Sommarö, den större åt N. O., den mindre åt vester. Den förra och rymligare är 5 famnar den senare 2 famnar djup. På några ställen kan inlastning ske direkte från stranden i medelstora fartyg.
Landthushållar Alfthan har å Sommarö porfyr uttagit en mutsedel; och för hans räkning voro äfven några gatstenar tilltuktade ifrån udden närmast vester 0111 den större hamnen. Hvad denna inmutning beträffar, kan anmärkas, att mutningsstadgan icke berättigar till inmutning af porfyr i annat fall än att denna användes för slipning. Och gör inmutaren i enlighet härmed sin rätt gällande, så bör väl utmål honom anvisas och ett sådant kan icke läggas utöfver 10,000 qv. famnars areal. Inom hvilkendera ändan af holmen an utmål begäres, bör dock en tillräcklig mängd fast klyft återstå som material till gatsten för många år framåt.
