Sida:Finlands Allmänna Tidning 1878-03-08.pdf/1

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


N:o 57. FINLANDS 1878.
ALLMÄNNA TIDNING

Utdelas i Helsingfors hvarje helgfri dag kl. 4 e. m. i de officiela tidningarnas kontor, Kyrkogatan 14; i landsorten u, resp. postkontor. — Pris för hel årgång 12 mark, för half årgång 6 mark, för tre månader 3 mark finskt mynt, postarvodet oberäknadt. Lösnummer à 15 penni säljas i tidningskontoret.

Fredagen den 8 Mars.

Kungörelser och annonser emottagas i de officiela tidningarnas kontor från kl. 11 f. m. till 2 e. m. och från 4 till 6 e. m. Annonspriset är 10 penni per rad af vidpass 40 bokstäfver. Tidningens byrå: Kyrkogatan 14.

Officiela Afdelningen.

Jernvägsstyrelsen i Finland har den 4 mars till stationsinspektor å Udelnaja station utnämnt t. f. stationsinspektorn Adolf Andreæ samt den 5 i samma månad till baningeniör i första bandistriktet af Helsingfors—Tavastehus—S:t Petersburg jernväg transporterat baningeniören i fjerde distriktet Alexei Tschepurnoff.


Postdirektören har den 6 mars uppfört å förslag till återbesättande af en ledig äldre expeditörstjenst vid postkontoret i Helsingfors, i första rummet: yngre resepostexpeditören Anders Johan Holmström, med rekommendation; i andra rummet: postexpeditören Jakob Wäinö Stenbäck; och i tredje rummet: postbokhållaren Abraham Bernhard Matenius.


Från Civilexpeditionen i Kejserliga Senaten.

Postföringen vintertid mellan Eckerö och Grislehamn. På derom gjord underdånig framställning har Hans Kejserliga Majestät den 16 (4) innevarande februari täckts i nåder förordna:

1:o att de till postens och resandes fortskaffande öfver Ålands haf till Grislehamn i konungariket Sverige indelta sju postrotor eller inalles femtiosex hemman inom Storby, Torp, Kyrkoby, Öfverby, Björnhufvud och Finnbo byar i Eckerö socken på Åland skola, tillsvidare och intilldess annorlunda kan derom blifva bestämdt, bibehållas vid af dem nu åtnjutande befrielse från båtsmansrotering och vakansafgifts erläggande jemte andra dem, i egenskap af posthemman tillerkända friheter, emot skyldighet för hemmanens innehafvare att, på grund af sin indelning i postverkets tjenst, under vintern å sådana tider, då det för postföringens ombesörjande emellan Eckerö och Grislehamn begagnade svenska postångfartygets turer äro inställda, i förut öflig ordning med isbåt, ej mindre på tillsägelse af vederbörande postkontor verkställa postföringen emellan sagde orter högst två gånger i veckan fram och tillbaka, än äfven på nämnda linie frambefordra resande;

2:o att den i punkten 1 omnämnda anordning skall vidtaga från den tid Senaten äger bestämma samt att postförarene, i stället för den årsaflöning och andra penningebidrag, som dem härförinnan varit tillerkände, skola i godtgörelse för hvarje resa med posten i en isbåt fram och tillbaka af postmedlen erhålla i ett för allt etthundra mark;

3:o att legan för resandes framforslande fastställes till trettio mark för hvarje resande, som fortskaffades i isbåt på en gång med posten, samt till etthundra mark i ett för allt då skjutsning af resande sker i extra isbåt på särskild reqvisition, jemte det postförarene ej heller framdeles, mera än förut, skola vara pligtige att tillsammans med posten framföra flere än en och i extra isbåt flere än två resande med deras reseeffekter;

4:o att då Ålands haf är körbart och skjutsning från Eckerö till Grislehamn verkställes med häst, legan för en häst skall erläggas med femton mark; samt

5:o att den af Eckerö postförare härförinnan med statsbidrag uppförda brygga vid Eckerö posthamn, hvars underhåll ålegat postförarene, framdeles skall, med deras befrielse från denna skyldighet, underhållas af post- och tullverken sålunda att halfva kostnaden bestrides af hvardera.


Anslag. På derom gjord framställning har Kejserliga Senaten den 26 sistlidne februari af allmänna medel beviljat ett anslag af 300 mark för ordningens upprätthållande bland stockflottningsmanskapet vid Kemi elf under nästinstundande sommar.


Från Finansexpeditionen i Kejserliga Senaten.

Bolag. Den 22 förlidne februari har Kejserliga Senaten fastställt ett till Kejserliga Senaten för handelskontoristen G. H. Björnström samt handlanderne J. Lindström och A. Sopetoff ingifvit förslag till stagar för ”Trångsunds bogserångbåts aktiebolag”. Bolagets ändamål är hufvudsakligast att med ångbåtar verkställa bogsering af farkoster samt bergning och undsättning af fartyg, som drabbats af haveri eller råkat i sjönöd, men äfven att underhålla kommunikation emellan Wiborgs stad och dess omgifningar.


Af k. Senaten afgjorda mål.

(På Jordbruksexpeditionens föredragning.)

Den 17 januari: resolution i anledning af statslullmäktiges i Tammerfors stad anhållan om inlösen af särskilta jernvägsmaterialier; den 26 januari: resolution i anledning af landhandlanden Petter Kansanens, å Leppävirta ångsågsaktiebolags vägnar, anhållan om fastställelse af uppgjordt förslag till ändring af § 3 uti det för bolaget den 4 maj 1877 fastställda reglemente; den 31 januari: resolution i anledning af en utaf utsedde ombud för Pyhäjärvi socken ingifven ansökning om ändring af § 4 iden för nämnda socken fastställda fiskeriförening; d:o utslag i anledning af torparen David Johansson Savelas, från Ylivieska socken, ansökning om tillstånd att i Hannunkoski fors inom Kangas by af Ylivieska socken anlägga ett vattenverk.

Icke-Officiela Afdelningen.

Helsingfors.

Telegrafverket i Finland. Utnämnde: Telegrafdepartementet har den 20 (8) februari förordnat telegrafisten af 3:e kl. vid Wiborgs station Napoleon Krook, att vara t. f. chef för Sordavala station; d. 27 (15) i samma månad har chefen för telegrafstyrelsen utnämnt proftjenstgöranden vid Borgå station Anna Bæckman till telegrafist af 3:e kl. vid Helsingfors station.

Helsingfors expressbyrå är namnet på en ny förmedlare för allmänheten, som skall här inrättas af hr H. F. Parlin och hvars ändamål skall vara: att anskaffa väl vitsordade tjenstemän och biträden för en-gros- och detaljaffärer, apotek, skogs- och brukshandtering, landtbruk, fabriker, bryggerier m. fl. affärsbrancher; vidare att anskaffa tjenstehjon; att bereda platser åt tjenstsökande; äfvensom att upphyra rum och lokaler åt såväl i staden bosatte personer som resande, samt att i öfrigt uträtta alla till ett kommissionskontor hänförliga sysslanden och uppdrag.

Revision af Hypoteksföreningens räkenskaper har i dessa dagar påbegynts. Revisorer äro hrr öfverste K. A. Antell från denna stad och rådman A. W. Helsingius från Tavastehus.

Det andra litterära föredraget hålles nästkommande onsdag kl. 1/2 6 e. m. i Universitetets solennitetssal af med. lic. friherre M. W. af Schultén och behandlar ämnet: ”Om läkarekonstens kamp mot smärtan.” Inkomsten tillfaller fonden för Runebergs minnestod.

Hangötrafiken. Ångfartyget ”Express II” anlände i går kl. 4 e. m. till Hangö med 21 passagerare och full last. Fartyget hade nödgats för mist och snö ligga för ankar utanför båken. Passagerarene skola afresa med det i dag kl. 5,15 f. m. från Hangö afgående morgontåget.

(H. D.)

M:lle Ida Basilier, hvilken i dag ger konsert i Ekenäs, är enligt norska blad, från medlet af april engagerad vid finska operan. I maj kommer hon att uppträda i S:t Petersburg och återvänder i juni till Kristiania.

Fröken Mathilda Lagermarck, hvilken studerar sångkonsten i Milano, kommer, enligt en derstädes utkommande tidning, ”Rivisla Teatrale Melodrammatica”, att under slutet af Carnevalen uppträda på ”Teater Comunale” i Forli såsom Azucena i ”Trubaduren”. Matilde Lagrini (det teaternamn fröken Lagermarck antagit), förenar, säger nämnda blad, de bästa egenskaper såväl af röst som utseende för att gå en lysande framtid till mötes.

M:lle Evelina Särkelä, hvilken i Köpenhamn studerar skulptur under ledning af professor A. W. Saaby, har å dervarande exposition utstält en liten staty af halfannan alns höjd, hvilken framställer en liten bondtös hållande en rifva bär i sin venstra hand. Arbetet anses såsom en liten vacker prydnad för vår unga finska konst. Åbo Posten, från hvilken vi lånat denna notis, meddelar, att den unga artisten nyligen fullbordat flere porträttbyster af privata personer.

Sångaren Filip Forstén, som nyligen återvändt på ett kort besök till hemorten, skall enligt Ö. F. den 1 april i Genua inskeppa sig till Montevideo i södra Amerika, engagerad jemte en mängd italienska sångare och sångerskor af en impressario, som i den Uraguariska staden ämnar föranstalta operarepresentationer.

Från och med i dag utkommer tidningen i ett något förstoradt format. Genom det sålunda vunna utrymmet hoppas Red. kunna framdeles bereda tidningens läsare större omvexling i oftare förekommande korrespondenser från Europas större hufvudstäder. Likaledes har Red. lyckats erhålla en korrespondent från den blifvande verldsexpositionen i Paris, som, i besittning af nödig sakkännedom, skall egna särskild uppmärksamhet åt de från Finland samt öfriga nordiska länder utstälda föremål.

Med dagens n:r följer såsom bilaga: Föreningsbankens i Finland årsberättelse för sextonde redogörelseåret 1877.


Bref från Paris.

(Till Finlands Allmänna Tidning.)

Den 25 februari.

Det är synd att Molière icke lefver i våra dagar. Eljest skulle hans snillrika penna säkert icke ha underlåtit att tillgodogöra sig åtskilliga af de scenerier, som vi för ögonblicket ha framför oss. Om jag icke alltför mycket irrar mig har han bland sina odödliga mästerverk lemnat åt efterverlden äfven ett, som med en eller annan liten förändring, någorlunda återger den föga afvundavärda ställning, som det stolta Albion i närvarande stund intager. Eller är det ej en komik af renaste art, att, då England efter långa öfverläggningar omsider kommer för att erbjuda sin vän (sin affärsvän, kanske rättare sagdt) sina ”bona officia” och dervid söker uppträda på ett sätt, hvarigenom det tror sig komma att förvåna verlden, så undanber sig denne vän helt öppet den erbjudna hjelpen och spärrar helt enkelt vägen för den ankommande, hvars vänskaps-yttringar han numera förstår att uppskatta till deras rätta värde; och äfven om den nyssnämnda spärrningen icke blir full verklighet, eller, om den skett, men varder upphäfd, så är väl en dylik förödmjukelse ändå nära nog den värsta, som kan hända en stormakt. Ett förloradt fältslag, der krigslyckan vändt en nation ryggen, kan väl kännas påkostande, men hvad är detta emot harmen att anses löjlig i hela den öfriga verldens ögon? Och under allt detta braskar man der hemma med stora fraser för att blanda bort korten och talar om allierade m. m. Ord, ord, ord! säger Hamlet, och det samma kan sägas här. Ingen undrar heller på om hvarje engelsman, som har sinne och hjerta för något högre än de turkiske eller egyptiska papper, hvaraf han är en lycklig eller olycklig innehafvare, måste känna sin national stolthet sårad ända in i hjertroten öfver hvad som skett. Vår granne på andra sidan kanalen underlåter minsann icke att litet emellan ge oss snärtar för vår vacklande politik — något som vi väl emellanåt förtjena och man må derför förlåta oss, om vi å vår sida icke heller låta tillfället gå oss ur händerna, för att nu betala med samma mynt. Korteligen, här skrattar man rätt godt åt Englands beteende och alla dess rustningar, alldeles som man skrattar åt en rolig fars på palais-royal teatern.

Inom kamrarne har ingenting egentligen tilldragit sig de sista dagarne, hvilket är egnadt att ådraga sig ett större intresse. Alla omröstnings åtgärder, rörande våra lagstiftares behörighet, hvilka en längre tid pågått, börja att anses såsom mindre roliga ämnen, och en viss domning tycks ha fått makt med sinnena efter de kraftyttringar Gambetta och Rouher till allmän förlustelse senast serverade hvarandra.

En liten episod från senatens sammanträde i tisdags kan dock måhända förtjena att antecknas, emedan den är pikant nog. Frågan gälde visserligen ett i och för sig ganska allvarsamt ämne, det nemligen, om åtgärders vidtagande för att utrota skadliga insekter, en framställning, som blifvit gjord af en viss M:r de la Sicotière, men debatten kom att få en viss komisk vändning, som för ett ögonblick försatte de vördade fäderne i en särdeles glad stämning. Motionären hade nemligen i sammanhang med sitt nyssnämnda förslag äfven framstält ett annat, som afsåg att bereda skydd åt medlemmar af det nyttiga fogelslägtet. En viss M:r Testelin, hvars humor emellanåt bidrager att utplåna de djupa vecken i en och annan senators panna, begärde i anledning häraf ordet samt yrkade att den i fråga varande motionen måtte slopas, enär den uppenbart motsade sitt ändamål. Om vi utrota maskarne — sade han — hvaraf skola de små foglarne då lefva? Det är ju deras dödsdom vi underskrifva genom att bifalla en dylik framställning! — I viss mon kan detta inkast, som i den ton det framställdes, framkallade ett homeriskt skratt, visserligen ha skäl för sig; men å andra sidan är det dock en bedröflig sanning att en mängd insekter öfversvämma