138
god och springa bort till farmare Boldwoods, och berätta den här saken för honom.»
Sedan reste hon sig; men innan hon drog sig tillbaka, riktade hon några ord till dem, med en behagfull värdighet, åt vilken hennes sorgdräkt förlänade en kärvhet som knappast låg i själva ordalagen.
»Kom nu ihåg: ni har fått en matmor i stället för en husbonde. Jag vet inte ännu hur mycket jag kan eller förmår i lantbruksskötsel; men jag skall göra mitt bästa, och om ni är hyggliga mot mig så skall jag vara det mot er också. Tro inte — om här finns några dåliga bland er, men jag hoppas att här inga finns — tro inte att jag inte kan se skillnaden på ett gott och ett dåligt uppförande, därför att jag råkar vara kvinna.»
(Alla): »Nej fröken.»
(Liddy): »Utmärkt rätt talat.»
»Jag skall stiga upp förrän ni har vaknat, jag skall vara på åkern förrän ni är uppe, och jag skall ha ätit frukost förrän ni är ute på åkern. Kort sagt, jag skall gå på så att ni alla blir förundrade.»
(Alla): »Ja fröken.»
»Och god natt nu.»
(Alla): »God natt fröken.»
Så steg den lilla lagstifterskan upp från bordet och skred ut ur hallen, i det hennes svarta sidenklänning fångade upp några halmstrån och släpade dem med sig med ett skrapande ljud längs golvet. Liddy upplyfte sina känslor i enlighet
