Hoppa till innehållet

Sida:Fjärran från vimlets yra del 1 1920.djvu/210

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

NITTONDE KAPITLET

Fåren tvättas — Ett giftermålsanbud

Slutligen beslöt sig Boldwood för att avlägga besök hos henne. Hon var inte hemma. »Nej naturligtvis,» mumlade han. Då han betraktade Bathseba såsom kvinna, hade han glömt att taga i betraktande att hon också var upptagen av sitt lantbruk; och eftersom hennes lantbruk var lika omfattande som hans eget, var det troligast att man skulle finna henne utomhus vid denna årstid. Detta och andra dylika förbiseenden vartill Boldwood gjorde sig skyldig voro helt naturliga på grund av hans sinnestillstånd, och ännu naturligare på grund av omständigheterna. De största orsaker, som kunna bidraga till den älskades idealisering, förefunnos här: en tillfällig skymt av henne på avstånd då och då, samt frånvaron av dagligt umgänge med henne — hennes anblick var honom välkänd, men han fick aldrig tala med henne. De små mänskliga dragen höllos fjärran från hans blick; de vardagligheter, som i så hög grad trycka sin prägel på all jordisk handel och vandel, doldes för honom därigenom att tillbedjaren och den tillbedda inte hade något