128
mig verkligen med dina hemlighetsfulla utgifter, Frank.»
Troy tvekade. Han älskade henne inte tillräckligt för att låta locka sig för långt av hennes sätt. Men det var ändå nödvändigt att vara hövlig. »Du förorättar mig med dina misstankar,» sade han. »Det tar sig alls inte bra ut så här tidigt i ett äktenskap att vilja använda tvångströjan.»
»Jag tycker jag kan ha rätt att gräla litet när jag ger dig pengar, sade hon, med ett ansiktsuttryck mitt emellan leende och butterhet.
»Mycket rätt; nu är det ena undanstökat, låt oss nu övergå till det andra. Bathseba, ett skämt kan vara angenämt då och då, men låt det inte gå för långt, ty då kan du få anledning att beklaga dig över någonting.»
Hon rodnade. »Det har jag redan,» sade hon hastigt.
»Över vad har du anledning att beklaga dig?»
Över att min kärleks saga är all.»
»Alla sagor slutar med giftermålet.»
»Jag önskar att du inte ville tala så. Du sårar mig ända in i själen med att göra dig kvick på min bekostnad.»
»Du gör dig tillräckligt dum på min. Jag tror du avskyr mig.»
Inte dig — endast dina laster. Dem avskyr jag verkligen.»
»Det skulle anstå dig vida bättre att söka bota dem. Se så, låt det gå jämt upp mot varandra med
