338
»Men ni vaknar ju alltid tidigare, matmor.»
»Ja, men jag har någonting viktigt att uträtta, som jag skall tala om för dig när tiden är inne, och det är bäst att vara säker på sin sak.»
Men Bathseba vaknade nog godvilligt klockan fyra och kunde på intet sätt förmås att somna om igen. Omkring klockan sex hade hon blivit fullt övertygad om att hennes klocka måste ha stannat under natten, och då kunde hon inte vänta längre. Hon gick till Liddys dörr, knackade på och lyckades med någon möda väcka henne.
»Men jag trodde det var jag som skulle väcka er?» sade den förundrade Liddy. »Och klockan är ju inte sex än.»
»Visst är den det; hur kan du prata så där, Liddy? Jag vet att den måste vara en hel hop över sju. Kom till mitt rum så fort du kan, du måste sätta opp mitt hår riktigt fint i dag.»
När Liddy kom till sin matmors rum fann hon henne redan väntande. Liddy kunde inte förstå denna märkvärdiga snabbhet. »Vad i all världen är på färde, matmor?» sade hon.
»Jo det skall jag säga dig,» sade Bathseba med ett okynnigt leende i sina klara ögon. »Farmare Oak skall komma hit och äta middag med mig i dag
sFarmare Oak — och ingen annan? — ni två på tu man hand?»
»Ja.»
»Men är det försiktigt, matmor?» sade hennes förtrogna tveksamt. »En kvinnas goda rykte är en så ömtålig vara, att —»
