Sida:Fjärran från vimlets yra del 2 1920.djvu/87

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
85

fyrtio. Deras värde för Bathseba, och överhuvud för vem som helst, uträknades av Oak förmedelst följande enkla huvudräkning:

5x30 = 150 quarters = 500 pund sterling
3x40 = 120 = 250
  Summa 750 pund sterling

Sjuhundrafemti pund sterling i den gudomligaste form en förmögenhet kan ikläda sig — i form av oumbärlig föda för människor och djur: skulle denna mängd av säd löpa fara att förlora mer än hälften av sitt värde därför att en kvinna varit vankelmodig? »Inte om jag kan hindra det!» sade Gabriel.

Sådant var det skäl som Oak till det yttre förebar för sig själv. Men människan är till och med för sig själv en palimpsest, som har en synlig skrift och en annan osynlig mellan raderna. Det är möjligt att under den utilitariska texten stod en gyllene sådan: »Jag vill av min yttersta förmåga hjälpa den kvinna jag har älskat så högt.»

Han återvände till rian för att söka hjälp och övertäcka skylarna ännu i natt. Allt var tyst därinne, och han skulle ha gått vidare, i tro att sällskapet hade brutit upp, i fall icke ett otydligt ljussken, gult som saffran på grund av kontrasten med den grönaktigt vita belysningen utanför, hade strömmat genom ett hakhål i de stängda dörrarna.

Gabriel tittade in. En ovan syn mötte hans öga.