Sida:Folksagor.djvu/121

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

JUNGFRU MARIA SOM GUDMOR.

Långt bort i en stor skog bodde en gång ett fattigt par. Hustrun fick en dag en liten vacker dotter, men som de voro så fattiga visste de inte hur de skulle ha råd att få henne döpt. Mannen måste gå ut och leta efter faddrar, som kunde betala kalaset själva. Han gick hela dagen, både till den ena och till den andra och alla ville de gärna stå fadder men ingen hade råd att själv betala kalaset. När han gick hem mötte han en fin och vacker kvinna, som bar dyrbara kläder och som såg så innerligt god och snäll ut. Hon erbjöd sig att låta döpa barnet, men sedan ville hon behålla det. Mannen svarade att han först måste fråga sin hustru om hon ville gå in på det, men när han kom hem och berättade det sa hustrun tvärt nej. Dagen därpå fortsatte mannen att leta efter faddrar, men så snart de hörde att de skulle betala kalaset sa de nej, hur han än tiggde och bad. När han om kvällen gick hem igen mötte han den vackra kvinnan och hon upprepade sitt löfte. När han kom hem till hustrun sa hon, att om han inte heller den tredje dagen kunde få några andra faddrar, så skulle kvinnan få ta barnet. Den tredje dagen mannen gick ut, fann han heller inga faddrar, och när han på nytt mötte den vackra kvinnan, så sa han att hon nu skulle få ta