Sida:Folksagor.djvu/151

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
150153
KARIN SPJÄLKJOL

Karin springandes, och det skramlade i trapporna som om det var ett helt regemente dragoner som kom. Jäntorna runtom skrattade och hånade henne och sa att nu så skulle hon bli prinsessa. Karin tog skon och satte den på foten, och det gick så lätt som ingenting det. Så kastade hon av sig spjälkjolen och stod där klädd i klänningen av guld och på den andra foten hade hon maken till guldskon. Då kände prinsen igen henne och blev så glad att han sprang fram till henne och tog henne om livet och kysste henne mitt på mun. Och när han så fick höra att hon till på köpet var en riktig prinsessa, ja, då fanns det ingen ända på hans glädje. Och så firades bröllopet med pomp och ståt.

Snipp, snapp, snut,
så är den sagan slut.