Sida:Folksagor.djvu/225

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
227
HERRE-PER

»Se dig om, så skall du få se den vackra, dejiiga jungfrun bakom dig!» sa katten till trollet.

När trollet vände sig om fick det se solen, och då sprack det.

»Nu är allt detta ditt», sa katten till Herre-Per, »nu skall du hugga huvudet av mig! Det är det enda jag begär av dig för det som jag gjort för dig.»

»Nej», sa Herre-Per, »det vill jag alls inte göra.»

»Jo», sa katten, »gör du inte det, så klöser jag ut ögonen på dig.»

Ja, då måste Herre-Per göra det, hur ogärna han än ville, och så högg han huvudet av katten. Men i detsamma blev denna förvandlad till den vackraste prinsessa man kunde se, så att Herre-Per blev alldeles förälskad i henne.

»Ja, denna härlighet har varit min förr», sa prinsessan, »men trollet där har förhäxat mig, så att jag måste vara katt hos dina föräldrar. Nu får du göra hur du vill, om du vill ta mig till din drottning eller inte. För nu är du kung över hela riket», sa prinsessan.

Å jo, det kunde väl hända, att Herre-Per ville ha henne till drottning. Så blev där bröllop och gästabud i åtta dagar, och sedan var jag inte längre med Herre-Per och hans drottning.