Sida:Folksagor.djvu/44

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

GOSSEN SOM BYTTES BORT MOT TOBAK.

Det var en gång en fattig gumma, som gick omkring med pojken sin och tiggde. Hemma hade hon varken mat eller bränsle. Först gick hon från stuga till stuga på landet och så kom hon in till stan. Sedan hon gått in och ut i husen en stund kom hon till borgmästaren. Han var både en snäll man och en ansedd man, en av de förnämste i hela staden. Han var gift med den rikaste köpmannens dotter och med henne hade han en liten dotter. De hade inte flera barn, så hon var både sockergrisen och sötungen och ingenting var för gott åt henne. Hon blev strax god vän med tiggarpojken som kom med sin mor, och när borgmästaren såg att de voro så goda vänner, lät han pojken stanna i huset för att leka med flickan. De lekte tillsammans och de pysslade tillsammans, de läste tillsammans och följdes åt i skolan och alltid voro de goda vänner och kommo väl om sams.

En dag stod borgmästarinnan vid fönstret och såg efter barnen när de gingo till skolan. Mitt i gatan såg hon en stor regnpuss. Först bar pojken väskan med frukostmaten över vattenpussen och sedan kom han tillbaka och hämtade flickan som han också bar över.