Sida:Forn-Swenskan.djvu/104

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

52 Verbalflenon. Anomala. hurl», att tarfwa, behofwa. /nt/. Kursum, con/ (i), ii Lee. l'ne/. con/, ftvrlt». /?a^t. inc/, Bllulu och munuj anomala infinitiver: skola och mci. z^gl, 5^2!!, L^2l> zkulllN Lee. UIUN, munt, mun, luununt /'^trt. in/I «^l«iu, inundu. /'a^l. fattas< Vita, att weta. /'/'HF. lnc/. FS. vet, vext, vet - ul?, FN. veit. vei^t. veit^ "lum. -u. <7on/. vita (i) /'/'tVt. V155». l'n/1 VIBSU«  /'a ^t/c. vitanHi vitaer. att Minnas. /'^trt. luun<l», con/, iiivnci». /'^trt. inun»^!'. /^t.ln/! milnci,^ Detta verb far icke forblandas med wunu, se ofwan. h. 46. Det tillhor egentlige» syntaren att utreda, hum reflenva begreppet i verba uttryckes genom tillagg af refiexiva pronomen sik med bortkastab vocal (i I:sta pers. mik), allts^ »»!« (-mk). Dock aro dcha andelser, eller suffixer, ss hopsmal ta med fiexionsformerna och lill en del andrade, att wi, lill fullstandiggorande af verbalfierionen, anfora dem HHr. Derwid ar att marka: 1) att r i verbalfienonen bortfaller fore gk. 2) att t och V (Z») i rotstafwelse och fiexion hopsmalta med 8l« till 211. 3) att i I:sta pers. sing. suffigeras mk smik) genom bind, vocal u (o) och med pluralformen; eller, kortare, att res tll< «l»N, IU2Nt, IN»N, INUNUII», con/ skull, (i) ell< B^^l2 (l) lt, i; im, '^('in), ?" Mun2(i) ell. lN^N2(i) ir, i; lMj i^, -^ 8k?I6», mun6Z; con/'. s^^l6Z, iu^u6» ett. munck»» IN3N, mant, NI2N , NItMUMj INUniV» lUUN3. con/< luunu(i).