54 Nominalftexion. D 5pron. foljer efter, hopsmalter det med sll eller gt till Btu, t. er. lloelnistu f. lllNlnist Ur denna form kommer nyare Swenskans och Danskans passivum. Nedan i F.:Sw. nyttjas den ofta som passivum. I nyare Norskan ar formen -st och refieriva bemarkelsen qwar blifwen. Se Iwar Hsens Norska Gramm., 168. <^. 'ZdVMilzOl-flexisn. 47. Nomina aro, likasom verberna, slarka ell. sw a ga. Ingendera hafwa i nominativ rotstafwelsen alldeles ren, eller utan anoelsetillagg, utom de starta substantiviska neutra. De slarka masculina lagga till roten andelsen r, an, tingen allena eller med fierionsvocalen u. De slarka feminina lagga till roten andelsen u, hwilken wal bortfallit, men dock werkar omljud i F.-N. De slarka neutra substantiva lagga intet till roten, adjectiva tillagga >t. De swaga masculina lagga till roten andelsen i De swaga feminina — — — — z Deswaganeutra — — — — 2. H. Slarka Substantiver. Detza kunna han» foras till twa declinationer, hwar med en klafi for hwarje genus. Forstå declinationen har ursprungl. haft sterions-vocalen 3 eller >; andra declinationen har ursprungl. haft fierionsl vocalen u. Se Bihanget om ursprungliga substantiva fiexionen. Denna delar sig ursprungligen, hwad mast. och fem. an g^r, efter urspr. ficrionsvocalen i twanne afdelningar: 1) med norn. pl. ps -»r, 2) med norn. pl. pa -ir; . bctcckliar, att roten eller stamme» «^r blonad pa ficrwns- namilgen. «ndclse- (u) an ursprungl. «ndclsti! n bortfallit.j I. ForGa st«rka Declinationen.
