64 Nominalfiexion. Participia. Adjectiva. /^^"^ gen. volu, med utelemnadt afiedn.^v. Dock markes, att femi nina pa Ha, hwilka ej fore H» hafwa en guttural, utelemna n i gen. plur., såsom lilH», gen. pl. liha, icke liln». Afwen lagges intet nytt n till, der ordet redan har u i roten, utom i Kon», hwilket dock bildar gen. pl. af det urspr. kvena, naml. kveuna. Femininerna ps -i aro nastan alla abstracta', hwilka ej fs plur., såsom ,nil6i (gifmildhet), Kristni (Christendom). Masculina pa -mF! fa alltid -H efter 9 i cas. obliqui. Dregelmassiga masculina aro titlarne uerra och sira, hwil ka redan i norn. sing. hafwa -a, och formen eu^ir, hwil ken i norn. finnes bredwid den regelmassiga, swaga formen eulli) gen. on6a. H. 59. Participiernas substantivform ar i sing. som den adjectiva, swag, -i >a -» >»; i plur. ga de som lin^r, lotr, med omljudwerkande -r f. - ir i norn. och acc.; t. er. liisentlr, gen. lesanlla, dat. lesiinlluln, losuncluni. Liianlli sam mandrages oftast till Lun^i, hwilket i plur. har kuener, gen. li6lllln, dat. li6n6um, sallan l)uen6», li«en6uin. I^jlin^l, hwilket i F..- N . stsr f. tiaulli) har i plur. in, tet omljud; det heter fjau^r, ej fjoenllr. Som participierna gar ock lrNn6i. W. Adjectiver. Desta bojas starkt, dci adje ktivet eller substantivet med lillhorande adjectiv star obestamdt (t. er. BV»rtr liestr, en swart hast, eller destriun er svar tr, hasten ar swart), eller swagt, da adjectivet med substantivet stsr bestamdt, t. ex. llestrinn kinn svar ti, den swarta hasten. I slarka adjectivflerionen laggas andelserna till rotstafwelsen utan H^4>>vo cal. I mase. bildas nominativ sing. genom tillagget -r, acc. tillagget >»n, gen. -s, dat. um; plur. norn . -ir, acc. -a; gen. -ra, dat. -uni. Neulr. sluter sig till mase., utom i norn. och acc. sing., der det tillagger »t, dat. sing. blott -u och norn., acc. pl., der det ursprungliga tillagget -u, hwilket seoermera bortfallit, men i F.- -N . med qwarblifwet omljud. Pa samma satt bildas i
