Nominalfiexion. Adjectivft. 66 Med omljud i F. -N /V. llvaUi' , ii?i»tZ>', livuf. H. liVlit,' , kvol, kvatt. kvatan, kvat», livalt. sivallll. livotum, livalli, kvutu. livdluui. Det eliderade afiednings-j eller >v kommer i de uti H. 21 angifna tillfallen fram, fasom i miV, egentl. mi^j; norn. mißr, mi?>, mitt, dat. sing. mase. mi^jum, acc. mi^jan, fem. lui^j», o. s. w.; afwen h)l<l«) eg. norn. sing. h^lll:, acc. mase. h^l«Kv»u. kikr har bade ril^um och rilljuu» o. s . w. Ester H. 27 har urspr. sraiv, 8l»iv antingen kl^ur, sl^6r eller lrNr, siler; dat. lrNvun, 06) l,H6vuln 0. s. w. Urspr. miv, brutet iniav, har antingen in^or ell. m^ar, dat. m^6 vuln, m^livuln, 0. s. w. F.-N . lmr, contr. for liav^r, kan bade hafwa och sakna -v; i sista fallet contraheras fienonsan delsen, t. e^. liavun, och l,liln. I fierstafwiga former ps -l, -n, -r eger samma contra» ction rum som med snbstantiverna efter 5l), d. a. fore vo caliska sienonsandelser, t. e^r. F»«nal, norn. F»m»!l, Flllnalt, acc. F»lnl»u, F»ln!«, gamalt) pl. Famlar, Fomul. Ufwen hafwa ord p^ -2F, -UF, -lF ofta contrahera de former, t. er. F.-Sw. aluFl-, F. -N . iisnFr, gen. »fnFr»r och alArar, olu^rar och cil'Fr»l'; dat. «ku^um och «l^nm, «fuFum och ofFum. Neil»Fr har ocksa del^r, och s^lunda i alla casus. De samma ord, hwilka i neutr. hafwa -it, fs ock i acc. mase. sing. inn, ej au; t. ex. liliuu, miliiun, icke litlan, milllan, Fllliuu, icke g»ln»u. I alla forkortade former andras i litill 1 till i, s. litlnm; afwen m!l«ill ofta till f. m^lllum. I F.lSw. heter or det alltid m^kill. Da part. prsst. bredwid hufwudformen -Yr eller -iVr har andelsen -inn, Wpstsr sslunda en 3:dubbel fiexion, derigenom att alla former, der n under forkortningen kommer i omedel bar beroring med rotconsonanten, ej talas, och de ofriga bests samiidigt; t. er.
Sida:Forn-Swenskan.djvu/118
Utseende