Flexion af Nomina propria. 73 WV»^r, -»r, l^lilkll»», .»,, Ulilion, '2r, afwells^ gudal<amnen Heim^gllr, -ar och llllr^ ar. Dock finnes ofta i dylika namll gen. -8. Mase. pa all, ill, ull ga såsom appellativer, med contras ction, t. ex. tl»F»ll, dat. tZ»FIi; Nz;ill, Rgl! ell. Relill far i dat. men forkortas i sammansattningar till -Lell, F. -Sw. l«ill, såsom F..Sw. I F. -N . kommer oftast i dat. urspnmgliga formen ll»tll tillbaka, t. ex. .^sl^atli. Mase. pa -arr coni trahcras icke, t. ex. (^uunar, dat. l^unu»ri, ej s^nnnri. Alla swaga mase uli na sluta med -i och ga som appellativer. Slarka feminina p 8-r, -nu (^r) och 6is ga som veiVr, t. ex. llilllr, (^erVr, med dest sammansattningar, genit. Mlil»!') dat. och acc. tli!6i; IVunn (!Vußr), dat. acc . I^uu ni, o. s. w. De ofriga flerstafwiga starta feminina haft wa gen. >»!'., acc. och dat. -u, t. ex. i-iz^run, (,uVriiu»r, tFuVriulu. Enstafwiga starta feminina, hwilka ej hafwa >r^ ga regelratt efter I:sta deel., med acc. och dat. som norn., t. ex. l!lis) gen. ttlisar, dat. och acc. Nlif. I fiera namn ar ett dortfallit och kommer igen fore gen. - ai», t. ex. l^rl^F, gen. Blk, gen. Bifj»r) IZel, gen. NeH»r. 2lnm. I!«l saftlu ortsnamn, dodZgudinnan Hels boniug, helwcte, oHsa kalladt Uillkel, har dat. 1^1j,,, Alla swaga feminina hafwa -3, cas. obl. -u. Gudinna» 8!:»^! gar masculint, såsom ll»ui. Frammande namn bringas antingen i en form, emottag, lig for nordiska fiexionen, t. ex. MKMI (Michael), Nell.o!tr (Gael. Maoilcoluimb, Malcolm), eller fiecteras ps Latin. Ortsnamn. Desta aro esomoftast blotta appellativer eller appellativer med foresatt beteckning, sssom bor^, berg, deraf Thors berg, lwl, tempel, deraf Njords tempel, vLllr, norn. vollr, en slatt, deraf Dylika ord declineras som appellativer, pa wanligt satt. Flera forekom ma endast i pl., såsom H^psulir, Uppsala, dat. li Uppsnluni, Valusslengr ell. Vl^slenar, d. >n>u, Wadstena» Anm. skriftres asweu omljudsfonn, gcu.
