Pronominalfiexion. Negativa. 79 tryckas genom de redan namda interrogativa, l,v»r, l»verr, l,varr. Wanligare an llvarr i denna betydelse ar samman, falmingen hvarrtveF^» liuolttn»), hwilket i de aldi sta och basta handskrifter fiecteras pa det satt, att endast l»vlirr far genus- och casus-andelser; tve^^j» deremot, såsom genit. pl. af lveii^ qwarblifwer oforandradt. Ofta, i synnerhet uti Is landska handskrifter, finnes dock formen llvartve^F!, fem. I»var> tv6Fz^», neutr. llvlirttve^», der tve^i stecteras såsom swagt adject., cas. obl. -lveZFi» och tveFFju. Af l»var och gen. pl. vitna af viti (eg. vit»), g^ng. Fransk, kais, bildas l»v»tvltn» (liotvltns), dat. l»vivitu», af wen llvivotu». Detsamma galler afwen /t) alternativet «nnart^e^^» eller annartve^i, ende ra. I F. -Sw. traffas detta ord mycket tidigt modifieradt till annlitin^ia gnncnlinni!» Inn^tlin^^a 0. s. W.; aunlttin^i» contrciheras igen till llntinzji». hwaraf det nyare an tingen. Dansk, enten. §.72 . R e l a t i v a prononima fattas. Latinska uttryckas genom demonftrativum med bifogad rela tivpartikel er (i aldsta form is, ia», e»), sednare sem, i syn nerhet i F.iSw. , der det ljuder sum. Formerna såsom hann «8) Hat «8 sammandragas stundom till H»nnB, A» 2o. s. w. H. 73. Negativa pronomina bildas genom negativa af stret F»; F.«Sw. F>u, hwilket fogas till talordet eiun, F. -Sw. enn; ftexionen skall derfore egentl. wara: dock har denna fiexion redan i gamla handskrifter gatt ur bruk, och de enda qwarlefwor aro n. «inn^i, eitl^i ell. eitki, dat. neutr. einu^i. Wanliga formen ar modifierad salunda: FS. FN. 5. en«in enZin enli,N enzi enzi eil^i (etlii). N. innnZi(n) i>in?!(n) Bilt^i(n) einzl iiinazi «iNZi D. <!inun»l «inni«l eiuu»l 0. s. W. ,
