Sida:Forna dagars jul i Bjuråker – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/7

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
34
LOUISE HAGBERG.

»Nu har jag en degbit här, så tullrar jag på den, tills den blir så lång som jag vill ha den. Två slika tullras lika långa, sen tar jag den ena ändan på den som ligger uppå och så börjar jag att lura ihop, tills jag når dit till korset. Där stannar jag, så tar jag den andra och tredje och fjärde och gör likaså, då blir det som kringliga rutor. Alla de där rutorna skola nå korset. Mitt i korset blir det en kula och små tappar på sidorna.

Så skall det jäsa upp och in i en bakugn att gräddas. Men så ta'r en ut det en gång och slickar på litet dricka först och så sätter en in det igen, och då får det vara inne ett tag, och så ta'r en ut det och då det svalnat skall en stryka på litet sirap och då var det färdigt.»

Skulle korset vara riktigt fint, gjordes en fågelfigur av deg, än kallad tupp och än höna, och sattes mitt på korset.

Med bakningen voro alla julbestyr, som krävde längre tid och behövde göras undan i förväg, färdiga, och blev julöl, julbulle och