som han alltid hade föraktat; men rågen fortfor att stiga.
Och då han slutligen hade 3000 kronor i ren vinst liggande framför sig på pulpeten, då kände Carsten Lövdahl ett aldeles nytt och egendomligt välbehag.
Som fullväxt hade han alltid varit rik genom sin hustrus stora förmögenhet; men han medförde dock från sin ungdom och i sitt blod embetsslägternas uppenbara förakt för krämare och hemliga respekt för pengarna.
Sin hustrus förmögenhet hade han användt klokt och försigtigt, förtjust öfver den välmåga, pengarna förde med sig, men utan den omedelbara känslan af deras makt och många möjligheter.
Men dessa pengar på bordet framför honom hade något alldeles särskildt hos sig; han hade själf frambragt dem i en handvändning; han hade makt till att frambringa flere; för första gången hade han den berusande känslan af att i hans hand låg något af den kraft, hvilken som en naturmakt böjer och reser menniskorna; och medan han strök öfver sedlarna, kittlade det i hans fingrar, och han tyckte riktigt, att det skrynkliga papperet luktade godt.
Då Abraham kom hem, fann han alltså sin
