Sida:Fortuna.djvu/73

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
75

»Jag anser inte, att man behandlar mig riktigt lojalt; här träffas aftal och arrangemanger, utan att man säger mig ett ord; antingen är jag souschef och vill behandlas som sådan, eller också kan jag gå; jag vill inte stå som en nolla till spott och spe.»

»Nej, men hvad går åt dig, Abraham!» utropade Clara.

»Var lugn bara, lilla vän! Abraham har alltid varit litet häftig, det ligger i blodet hos honom; du skall snart inse, käre Abraham, vid lugn eftertanke, att du tar fel. Man egnar dig allt erkännande och all hänsyn som direktionens assistent; men att hvarken du eller jag har hört något om dessa hemliga förberedelser, se det är ju bara af delikatess.»

»Nåja, det kan så vara; men jag frågar: skall Steffensen afskedas, när jag uttryckligen begär, att han skall stanna?»

»Steffensen — den der Steffensen! Du känner honom inte, Abraham!»

I det samma inträdde pigan och anmälde, att det var ett fruntimmer och en herre i tamburen, som frågade, om familjen var hemma.

Det visade sig vara pastor Kruse. De gjorde många ursäkter i munnen på hvarandra för att de störde så sent. Men då de just