med bara derför att de inte våga annat; ja, jag vet till och med att det ute på fabriken heter, att den, som inte kommer med sitt bidrag, är inte säker på att behålla sin plats.»
»Hvem har inbillat dig sådant nonsens, Abraham? Nu har du visst återigen talat med din vän Steffensen?»
Abraham måste medge att det var så.
»Ja, hvad honom angår, så kan det visst vara tämligen likgiltigt, om han kommer med sitt bidrag, som du säger, eller icke; hans afskedande är redan beslutadt, och han får sin uppsägning inom kort.»
»Det är inte möjligt, pappa! Skall Steffensen köras bort? En duktig och nykter arbetare?»
»Köras bort — hvem säger, att han skall köras bort? Direktionen begär inskränkningar, och så ha vi sett oss om efter en billigare karl, han är funnen, och derför måste Steffensen bort; det är så enkelt och klart som dagen.»
På den senare tiden hade det händt ett par gånger, att fadern i småsaker icke föreföll Abraham så stor och fulländad som han eljest såg honom; men det hade aldrig händt, att Abraham rent af satte sig upp emot honom; men i detta ögonblick blef han häftig, blodet steg honom åt hufvudet och han sade: