bergspetsen Itaipée, som den kedja af höjder, hvilka gjort Rios vik så ryktbar, i hela sin rikedom göra sig gällande. Typen för dem alla och den som först faller i ögonen är den bekanta Pão d'Azucar, »sockertoppen». Den utgöres af en mer än 1,000 fot hög, äggformig klippa, öfverst rundad och bevuxen af några palmträd, medan sidorna rundtomkring falla lodrätt ned. Det ser ut, som skulle det vara omöjligt för en mänsklig varelse att nå dess topp, men med tillhjälp af anbragta stegar och inhuggna trappsteg och järnpinnar lär uppstigningen vara möjlig nog. Liknande klippor af denna märkvärdiga, rundadt elliptiska form finnas där många, medan andra äro pelarlikt lodräta eller till och med öfverböjda åt ena sidan såsom Corcovadoberget, där uppstigningen från den ena sidan, såsom vi skola se, dock kan göras bekvämt nog.
Staden själf erbjuder till sitt byggnadssätt intet märkvärdigt, ehuru den genom sitt brokiga, oändligt lifliga sydländska gatulif och sina praktfulla palmalléer och esplanader af blommande träd blir högst intressant. Det finnes emellertid två punkter, som ingen främling, hvilken har tid därtill, någonsin försummar att besöka, och det är den botaniska trädgården och Corcovadoberget. Den förra hade sin blomstringsperiod under den siste kejsarens regering, hvilken, själf botanist, offrade stora summor på dess förskönande. Nu får den snarare förfalla, men likväl är den bland de ståtligaste i världen, och oöfverträffad i sitt slag är den stora palmalléen, som med sina slanka, nära 30 m. höga pelarstammar och sina väldiga rosettformiga bladkronor bilda ett hvalf, hvilket ingen götisk kyrka kan efterlikna.
Men för att få ett intryck af hvad Rio är, måste man färdas upp på Corcovado, hvars 710 m. höga spets är den högsta i de omedelbara omgifningarna. I en af mulåsnor dragen spårvagn färdas man genom staden till dess fot och bestiger där en liten järnvägsvagn, som på kugghjul beger sig upp nästan rakt upp i luften. Ensamt njutningen att så bekvämt få fara igenom en af tropikernas yppigaste urskogar borde vara nog att förmå en människa att från jordens andra ände vallfärda hit. Den tätt hopfiltade skogen bestående af träd, bland hvilka somliga utmärka sig för sina stora blommor och blomklasar i bjärt lysande färger, andra för sina jättelika blad, de präktiga lundarna af kokospalmer och bananträd, fåglarna i sina lysande färger och ännu mera glänsande, jättestora fjärilar samt mellan allt detta
