på alla sidor omge staden, äro alldeles röda och förbrända. Men det uppges, att omgifningarna sågo mycket annorlunda ut, när år 1540 Valdivia vid kanonemas dån utvecklade det världsbehärskande Spaniens stolta baner öfver grundstenen till det blifvande Valparaiso. En gång borthuggna, ha träden icke mera återväxt på sluttningarna.
Men om icke genom naturens yppighet, så är dock Valparaiso på annat satt en naturskön stad. Den blick öfver omgifningama man åtnjuter, när man kommer upp till de öfverst
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här. Bildtext: Slottet vid Lota. |
belägna stadsdelarna, är oförliknelig. Nedanför ligga oceanen och
den vidsträckta staden, omgifven af de branta höjderna, och
mellan dessa skymtar man i fjärran några snöhöljda jättar, bland
hvilka trots den sträcka af 150 km., som breder sig däremellan,
Aconcagua, den nya världens högsta punkt, genast tilldrar sig
uppmärksamheten. 7000 meters nivåskillnad i ett ögonkast —
det är icke många punkter på jorden, som kunna bjuda en
sådan.
Valparaiso är till hela sin karaktär en handelsstad af starkt internationell prägel. På dess gator hör man alla språk, och
