Vår Ulla låg i sängen och sof
Med handen under öra.
Och ingen mer än Krögarn fick lof,
På nyckelhålet röra.
Utan för på krogen, Bror!
Var det så tyst som om natten;
Intet öl fans, om du tror,
Nej knapt en droppa vatten.
Tyst på tå så nöjd och quick
Kring sängen gubben vandra,
Tog på täcket, log och gick,
Och hviska vid de andra. Ulla snarka, Frös och sparka,
Täcket öfver hufvud drog; Kröp inunder Med et dunder Vände sig och log.
* * *
Regnbågen vid en glimmande skur
På fönster-rutan glittra;
I taket på sin pinne i bur