Sida:Fredmans Epistlar.djvu/131

116

N:o 38.
FREDMANS EPISTEL,

Rörande Mollbergs Paradering vid Corporal Bomans Graf.

	Undan ur vägen, se hur’ Profossen med plumager Svänger guldyxan tils alt blir undanröjdt.
Tamb.	- - Se piparn stolt med små Mustascher
	Trind och rödblommig tar fram sin mässings-flöjt. Trumslagarn, trumlar, Mollberg framför går på tå, Ryter och mumlar, Och ropar, stå!
* * *
	Se den där token så desperat han armen svänger, Hvälfver en pinne oçh dunkar på et skinn;
Tamb.	- - Två tallrikar en annan slänger;
	En i et Valdthorn han pruttar tjock och stinn; En går och pinglar Med en grytring mot et spjäll, Samlar i ringlar Et dödligt skräll.
* * *
	Tjenare, Mollberg! Se hur han tätt och hjulbent klifver, Gråtögd och blixtfull, och som en anka from;

Och