Sida:Fredmans Epistlar.djvu/132

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
117


Tamb.  - -  Och efter trippa i full ifver

Lejon, och Lustig och Lax och Dunderbom.
 Skörtet han viker
 Och uppå gehänget ser;
 Hör hur han skriker:
 Stå, rätta Er!

* * *

Nicka åt Mollberg; ser Mutter intet hur han nickar
Lyfter på hatten, och grinar uppå skämt;

Tamb.  - -  I takten han på klacken vickar.

Ett, tu, och ett, tu; håll takten, trampa jämt.
 Se hur han sprätter.
 Med ny piskperuk och skor,
 Hvita stöfletter
 Och sorgeflor.

* * *

Se Dalbergs Cajsa, hvar hon i gluggen står och gråter,
Blödig och vindögd och med en svarter kjol.

Tamb.  - -  Hör in i gränden harpan låter;

Krögarn han han skrattar och spelar på fiol,
 Liksom en nunna,
 Bomans Enka prydd med dok,
 Full mot en tunna
 Står med sin bok.

* * *
Där
H 3