Sida:Fredmans Epistlar.djvu/153

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
138


 Trotsa böljan tils hon bister
 Sönderbrister
 Med et dön.
 Si den Hästens varma länd
 För den gyldne Slädan spänd,
 Hur han mod i språnget hämtar,
 Hur han flämtar,
 Dyr och känd.
Hej! titta åt skogen, si bönderna åka,
 Le och språka, Le och språka,
 Hålla pipan tänd.

* * *

 Se den gula Kampen brydd,
 Med de ljusblå tofsar prydd;
 Minsta sats kan ögat gläda,
 Ingen släda
 Är så prydd.
 Wingmarks Fåle löper kapp,
 Som en Ren framför en Lapp;
 Klang, det klingar uti isen,
 Han surprisen
 Undanslapp.
Pojken där på skridskor han klingar i viken,
 Djärf, nyfiken, djärf, nyfiken
 Efter några rapp.

* * *
Än