Til Fader Mollberg rörande hans Harpa, och tillika et
slags ad notitiam at Mollberg led oskyldigt
på Krogen Rostock.
Tjenare Mollberg hur är det fatt?
Hvar är din Harpa? hvar är din hatt?
Ach! hur din läpp är klufven och stor!
Hvar har du varit? svara min Bror. Til Rostock, min Far, Min harpa jag bar; Där börjas krakel, Om mej och mit spel;
Och bäst jag spelte, Pling plingeli plång,
Kom en Skoflickare hjulbent och lång,
Högg mig på truten. Pling plingeli plång.
* * *
Hur såg han ut? jo surögd och klen,
Svarta skinnbyxor, mörkblåa ben,
Upfästad hatt med guldträns och band,
Randiger nattråck och käpp uti hand. Just så såg han ut; På västen et spjut, Satt i et gehäng, Och när han blef sträng
