Sida:Fredmans Epistlar.djvu/194

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
179


Krögarn är känd för röst och mage,
För musik och friska sprund.

 Drick och slå takten  - - -  V:cllo.
 Kring denna trakten  - - -  V:cllo.

Syns Tobaks-lador, Trägårdar och Fält;
Kråkors skrän hörs skarpt och gällt.

* * *

Si Krögar-Far! hur godt han skrattar,
Sqvalpar Ölet i sitt glas,
När Fader Berg i stråken fattar
Til en Solo på sin Bas.

 Hör hur han kolrar,  - - -  V:cllo.
 Leker och jolrar,  - - -  V:cllo.

Nickar med hufvud och småler åt skyn,
Under tunga ögnabryn.

* * *

Så ser han ut vid nattens dimma,
Klädd i Nattråck dumt och platt;
Mellan hvart drag Tennknappar glimma, 
Vissna blommor bär hans hatt.

 Hör hur han spelar,  - - -  V:cllo.
 Måttar och felar;  - - -  V:cllo.

En Sko har mässing till spänne, och en
Bär ett spänne utaf tenn.

* * *
Skål
M 2