Sida:Fredmans Epistlar.djvu/194

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
179


Krögarn är känd för röst och mage,
För musik och friska sprund.

 Drick och slå takten  - - -  V:cllo.
 Kring denna trakten  - - -  V:cllo.

Syns Tobaks-lador, Trägårdar och Fält;
Kråkors skrän hörs skarpt och gällt.

* * *

Si Krögar-Far! hur godt han skrattar,
Sqvalpar Ölet i sitt glas,
När Fader Berg i stråken fattar
Til en Solo på sin Bas.

 Hör hur han kolrar,  - - -  V:cllo.
 Leker och jolrar,  - - -  V:cllo.

Nickar med hufvud och småler åt skyn,
Under tunga ögnabryn.

* * *

Så ser han ut vid nattens dimma,
Klädd i Nattråck dumt och platt;
Mellan hvart drag Tennknappar glimma, 
Vissna blommor bär hans hatt.

 Hör hur han spelar,  - - -  V:cllo.
 Måttar och felar;  - - -  V:cllo.

En Sko har mässing till spänne, och en
Bär ett spänne utaf tenn.

* * *
Skål
M 2