Sida:Fredmans Epistlar.djvu/197

182

Än då den där? Han Sjögren heter, Visitörn vid Danto Bom, Som mellan Skrindor och Karreter Smyger sig så snål och from,
Där står Kamraten; - - -	V:cllo.
Tolf i qvadraten, - - -	V:cllo.
Med smorda Ögon och kippade Skor, Halfva Näsor och rifna Klor.
* * *
Hugg’en i Skallen, vrid opp Truten, Kasta Balja och Gehäng, Bryt af hans Käpp, slit af Surtouten, Flaskan för hans ögon sväng.
Han är den samma - - -	V:cllo.
Som nyss annamma - - -	V:cllo.
Slangen och Pannan i Ormsaltargränd, Af sin hud och blånad känd.
* * *
Innom vår Krog, vet glädjen andas, Och vid krogdörrn död och mord. Vet med ditt blod skall Finkel blandas, Och din skål bli sagd vid bord.
Forte, Canalje! - - -	V:cllo.
Stäm till Batalje. - - -	V:cllo.
Huggen på truten och damma hans kolt, Slå’n i hjernan! Slå’n — Nej hålt!

N:o 54.