Sida:Fredmans Epistlar.djvu/236

221

En Nymph uti Fröjas gård Döden, grym och hård, Lämnat i hans vård. Gretgen ned på Kläds-fabriken; du Hänne ju kände,
Gutår! är en ängel nu, min frände.	D. C.
* * *
Gretgen, ach! hon til svepning har Fina Bolster-var;
Täckt sin slöja drar.	Fin.
Dess hand för en frisk Tulpan; Skada at dess blan Lukta litet tran. Nattyg, Klippningshandskar, Fransar dess vålnad utsira;
Kärlek bryter vid dess ben sin spira.	D. C.
* * *
Min Nymph, hon skull’ förlofvad bli; Fästman står, lät si,
Vid Artilleri.	Fin.
Capten heter, vänta, hör; Det oss lika gör, Gretgen ändå dör. En Nymph, vacker, hur jag Hänne för ögat nu vänder,
Högt bröst, kullrig länd, och hvita händer.	D. C.
* * *

Den