Sida:Fredmans Epistlar.djvu/238

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
223


N:o 66.
FREDMANS EPISTEL

Til Movitz Målare.


 Se hvar Movitz sitter där
 Vid sin tafla tyst och kär,
 Ler och målar
 Med et ljuft besvär.
 Verkstan glimmar glad och ljus,
 Full med pottor, krukor, krus,
 Glas och skålar,
 Guld och glitter-grus.
Prägtigt sig en ställning för vårt öga höjer,
Där den spända duken sträckes kall och flat;
Framför sitter Movitz och sin pensel böjer,
Bildar en herdinna med sit blomster-fat;
 Af des munn, söt som succat,
 Hvarje kyss värd en ducat.

* * *

 Gubben ser för rolig ut,
 Med filtmössa och surtout,
 Penslar, Stifter,
 Blandas hvar minut.
 I lifstycket hvitt och blått
 Har han mässings-knappar fått,
 Tröjan skiftar
 Purpur, gult och grått.

Af