eller
Afsked til Matronorna, synnerligen til Mor Maja Myra
i Solgränden vid Stortorget, anno 1785.
Charon i Luren tutar, Stormarna börja hvina, Trossar och tåg och klutar Lossna nu til slut; Månan sin rundel slutar, Stjernorna sorgligt skina, Til sin förvandling lutar Snart min lifsminut; Snart nu mitt Timglas utrinner, Charon ror alt hvad han hinner, Vattnet vid åran, Pollrar i fåran, Och på det blanka Sväfvar en Planka,
Kolsvarta Lik-paulunen gungar floden fram, Vid rök och dam :||: Och Gastars tjut.
* * *
Krögar-Madamer raska, Stärken mig på min resa, När jag til Fädrens aska
