Sida:Fredmans Epistlar.djvu/284

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
269


N:o 81.
FREDMANS EPISTEL

Til Grälmakar Löfberg i Sterbhuset vid Danto bommen, diktad vid Grafven.


Dedicerad til Doctor Blad.


Märk hur’ vår skugga, märk, Movitz Mon Frere!
 Innom et mörker sig slutar,
Hur Guld och Purpur i Skåfveln, den där,
 Byts till grus och klutar.
Vinkar Charon från sin brusande älf,
Och tre gånger sen Dödgräfvaren sjelf,
 Mer du din drufva ej kryster.
Därföre Movitz kom och hjelp mig och hvälf
 Grafsten öfver vår Syster.

* * *

Ach längtansvärda och bortskymda skjul
 Under de susande grenar,
Där Tid och Döden en skönhet och ful
 Til et stoft förenar!
Til dig aldrig afund sökt någon stig,
Lyckan, eljest uti flygten så vig,
 Aldrig kring Grifterna ilar.
Ovän där väpnad, hvad synes väl dig?
 Bryter fromt sina pilar.

* * *
Lill-