Sida:Fredmans Epistlar.djvu/30

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

15

N:o 7.
FREDMANS EPISTEL,

Som synes vara en Elegie, skrifven vid Ulla Winblads säng, sent om Aftonen.

	Fram med Bas-Fiolen, knäpp och skrufva,
V:cllo.	- - - - Skjut skrufven in;
	Pip och kuttra som en turturdufva
V:cllo.	- - - - för makan sin;
	Släng din Peruk och bulta din Hjessa, Blif ej svartsjuk, blödig och rädd; Lät mina ögon tårar prässa Uppå Ulla Winblads bädd.
	* * *
	Fader Berg gutår, mitt bröst mig klämmer,
V:cllo.	- - - - Mitt hjerta känn,
	Hur det klappar vid hvar Ton du stämmer,
V:cllo.	- - - - Och svider sen.
	När jag ser dig så tänk att jag finner Kyla, svalka, ro i mitt bröst, Ty med ditt glas du mig påminner At mot kärlek finnes tröst.
	* * *
	Men mitt öga ser som i en dimma
V:cllo.	- - - - Just Fröjas graf;
	En Paulun kring hvilken Lampor glimma.
V:cllo.	- - - - Drag skorna af;

Hel-