Hoppa till innehållet

Sida:Fria Lekar.djvu/76

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

56

vinsträkning öfvergå alla spelande till den motsatta pinnen, hvarifrån de med kast af andra handen mot den andra pinnen förnya sina bemödanden att öfverträffa hvarandra på det beskrifna sättet. Sålunda pågår omvexlingen af mål och hand till dess ena sidan fått räkna 12, som är vinst, sig till godo.

Kasta varpa kan äfven ordnas med två fasta pålar, hvars öfre ändar äro tvärt afskurna och två tum i genomskärning. Ofvanpå hvar och en af dessa lägges en lös sten (pl. 7). Förfarandet härvid sker i största öfverensstämmelse med ofvan beskrifna lek, skilnaden består endast deri, att om stenen nedslås från pålen genom varpans omedelbara nedslag, räknas detta lika som när pinnen slås ned efter ofvan beskrifna sätt eller för två (2).

7. Spjut- och Stafkastning. Denna öfning är i och för sig en af de mest omfattande rörelser, och huru stor kraft som helst kan nedläggas deri. Det är derföre nödvändigt att med denna kastning öfva båda sidor lika. Sjelfva rörelsen med kroppen så väl som afvägningen af kastspjutet läres bäst genom öfning (fattning något bakom kastspjutets tyngdpunkt förordas).

Spjutkastning inledes med käpp- eller stafkastning. Inöfningen af ett större antal bör ske under lärares eller af honom utsedd persons ledning. Man bör dervid gå till väga på följande sätt.

1. Alla deltagarne förse sig med hvar sin käpp eller staf och uppställa sig på ett led; — är