Den här sidan har korrekturlästs
— 17 —
nu väl för dig, den död, som du har ansett
som sista tillflykten, från jordens lumpna
bekymmer. Vet, att den för dig skall blifva
blott ombyte af qval. — Vi träffas åter.
Farväl till dess, farväl, o Theophrastus!
Theophr. (som förtviflad kastar sig öfver liket.)
Ve evigheten, ve, som död ej eger!
Ve döden, som vårt väsen blott förändrar,
och ej förintar! Ve mig, trefallt ve mig!
